Smak av nya smaker. Nudlar med kyckling, 20 kr/portion. Olika ätbara produkter längs vägen. Victor säger: "Jag gillar kulturen och värmen! :). Pingo säger: "Avslappnat och skönt". Lili säger: "Lukt, värme och kultur påminner om Peru".

Landade kl 06.30, lokal tid. Bokade buss som tar oss mot ön och färjan samt taxi på Koh Chang ingår. Resan genom Östra Thailand är smyckat med gröna palmväxter och ruffiga mindre och större skjul till boende och affärer. 6 timmar tog resan totalt. Pojken på bilden råkade komma med vid fotandet. Nu blir det inspektera området samt äta lite mat.

Allt går smidigt. Direktflyg med Thai Air. Därefter boka buss mot Koh Chang.

Vi boardar kl 13.00 Det största flygplan vi åkt någonsin, med övervåning :). Det känns verkligen annorlunda att åka mot Asien. Ser fram emot sjutton dagar i värmen:)

Då är vi äntligen på väg till Thailand. Den som saknas är äldsta sonen Felix, 19 år, som är ute och åker i världen på egen hand. Första gången Thailand för vår del och det ska bli såå spännande.

Kram på er alla!

Teater. Mina personliga minnen från kulturlivet som barn är inte det mest euforiska och upplyftande jag upplevde. Teater för mig var dammiga loger med kläder som luktade gammalt och skådespelare som spelade någon annan än den de själva är. Jag liksom kände en slags ödslighet i mötet med kulturen.

Det finns förstås olika anledningar till det och jag har under årens lopp analyserat och funderat på varför det kändes som det kändes i min barndom.

Idag är jag 41 år och går inte alltför ofta på teatern men jag tycker det är fantastiskt när jag prioriterar och väljer att besöka kulturlivet.

Häromkvällen gick jag på monologen "Sin ensamma kropp"  av Elsie Johansson, kvinnan från det lilla samhället i Uppland, Vendel, med Vanja Blomkvist som Maliss Parre Jansson. Monolog, det är något speciellt det. Tänk vilken förmån att få genomföra en monolog och fånga en stor publik under 75 minuter.

"Sin ensamma kropp" handlar om en äldre kvinnas singelliv, hennes behov av fysisk närhet och sexuell tillfredsställelse. Som åskådare dras jag med in i Maliss funderingar, tankar, minnen från ungdomen och livet, skulden, skammen och ångesten från vad livet gett.

Tänk vad viktig teatern är. Idag är jag oerhört angelägen om att våra barn och unga i vårt samhälle får chans att se mycket teater i sin uppväxt. Teatern fungerar som en spegel av samhället. "Sin ensamma kropp" gestaltar en kvinnas val i livet som inte blev som hon önskade just nu, idag år 2010. Unga som äldre kan se denna gestaltning och få tankeställare till sina egna val i livet.

Barn och unga idag kämpar allt som ofta med sin egen bild av vem de tror att de är. Självkänsla som gäckar tankar till att säga "jag är ensam om den självbild jag har av mig, om de funderingar om vad som är rätt och fel, att framtiden kan kännas hopplös och svår".

Att då få möta mig själv i teaterns värld. Att få möjlighet att se någon gestala exakt de funderingar, tankar, den ångest som passerar i mitt liv, gör att jag kan acceptera att det är fler som känner lika, att det är en del av livet och att det finns människor runtomkring som kan lyssna på mina tankar.

Kultur är andlig, konstnärlig odling. Jag tror att vi behöver odla kultur i vårt samhälle än mer. Idag är vi där det inre får mindre plats till förmån för all media, information och erbjudande av yttre uppleveler.

Du och jag är viktiga i den gemenskap vi befinner oss i. Att dela det inre med våra barn, ungdomar, våra vänner och grannar. Att lyssna på dem. Tillåt det inre tala i den gemenskap du befinner dig i. Bjud med någon på teater, en monolog, som t.ex "Sin ensamma kropp". Du och jag är förändringen till det vi vill ska ske.

Nu är det verkligen valtider och det är dags att blogga :) . Jag inleder med några aktuella frågor som vi Kristdemokrater lyfter i vår kommun. Det är härligt med valtider. Jag träffar så många människor som är engagerade i samhällsfrågor och vissa vill gärna ifrågasätta oss politiker som inte gör det och gör det som t.ex minskar nedskräpning, skapar förnyelsebar energi mm mm. Det viktigaste är att vi börjar med oss själva. Hur kan jag bidra till ett medmänskligt samhälle? Vad kan jag göra för miljön, vad kan jag göra för att hjälpa någon som jag kan hjälpa?

Kristdemokraterna vill införa en civilkuragelag som innebär att människor har en lagstadgad skyldighet att hjälpa nödställda personer.

..rapporter, ansökningar, debattartiklar, insändare, motioner, interpellationer, på facebook och självklart i bloggen, det är inte alltid enkelt inte.. 

Att skriva är inte svårt, det som är svårt är att publicera, skicka iväg och godkännas. 

Som politiker skall det skrivande ordet ligga högt i topp och producerande av intressanta inlägg, insändare mm skall ligga på en lagom kontinuerlig nivå. 

Det enklaste av det skrivna ordet är för tillfället min blogg och så har det inte alltid varit. 

Tänk, för ett år sedan. Jag hade planer på att starta en blogg men funderade vad jag skulle fylla den med. Kom liksom aldrig igång. Började skriva i worddokument för att sedan se om jag kunde publicera mina tankar.  

Bit för bit arbetar jag mig igenom höga krav och prestation till att landa i mig själv. Lita på att det jag vill säga är något jag ärligt kan stå för. 

Jag ska skriva mer. Jag har ett mål att mer aktivt delta i det skrivna ordet under resterande år 2009 och vidare under år 2010. 

Känner förväntan om vad som komma skall.. Kan man känna så för det jag själv kommer att producera..?