Denna semester har hittills känts otroligt låång. Jag har haft två veckors semester och det känns som mycket längre. Ja, och det är ju inte så dåligt det inte..

Kommer ihåg den fredagseftermiddag jag åkte hem från jobbet vid halvfem-tiden. Hela veckan hade regnet öst ner och det var mulet under fredagen fram till eftermiddagen. Solen började skina och fredagskvällen bjöd på myssommarkväll.

Trädgården har varit i fokus under semestern. Gräsmattan har rensats från ogräs, toppats med toppdressing och reparerats med gräsfrön.

Därefter har det varit Öregrund som hägrats, där vi har ett fritidshus. Två dagar med grannarna - mycket trevligt och mysigt. Därefter hemfärd för att fylla släpkärran med byggmaterial.

 Pingo förbereder Arkität..

Pingo och jag tillbringade två dygn, helt ensamma i  denna fridfulla miljö. Vi arbetade hårt från morgon till kväll med badrum, fog och målning med avbrott för lite mat, kaffe och bad i havet. HELT underbart, kan man säga..

Hem igen. Det bästa med att ha varit i Öregrund där ingen dusch och rinnande vatten finns, är att komma hem till det bekvämliga hemmet i Bomhus.

Nu är det trädgårdsarbete som åter igen hägrar i Bomhus samt umgänge med vänner. Därefter återigen Öregrund. Denna gång bara vara.

Ja, inte vet jag, men att det känns som att jag haft semester bra mycket längre än två veckor och varför det känns så, har jag ingen aning om. Det jag vet är att jag fortfarande har två veckor kvar och många vänner och platser att besöka innan arbetet börjar igen.

Det känns bra.  =D

Gjorde en quiz på Facebook alldeles nu. Quizen skulle tala om vilken egenskap jag är. Svaret blev "Styrka".

Nej, tänkte jag. Jag är inte stark, det blev fel svar. Men så läste jag texten till egenskapen och kände faktiskt igen mig.

Där står att jag går med huvudet högt och att jag råkar ut för läxor i livet som jag tar mig igenom. Det stämmer!

Livet innehåller mycket läxor. Jag vet att jag råkar ut för dem titt som tätt. Ibland kommer läxorna tätt, tätt och jag kan meddela att då är inte livet lätt, lätt.. Vid dessa tillfällen är jag verkligen inte stark.

Min egen analys till att jag råkar ut för läxor är den pilbåge jag äger (metaforiskt).

Jag gillar utmaningar. Jag älskar när det händer omkring mig. Jag älskar att göra galna saker, emellanåt. Ja, jag vill verkligen spänna bågen, jag vill skjuta iväg pilen och se den träffa målet.

Att våga spänna bågen ger tillfället till att nå målet. Att det resulterar i att jag får läxor ger ju erfarenhet till livet och jag växer som människa.

Det är jobbigt ibland men också otroligt tillfredställande och livfullt.

Mitt livs måtto är och kommer därför att vara:

"Bättre att spänna bågen än inte spänna den alls". 

Oj, oj, oj. Vad fantastiskt roligt att läsa den rubriken på ledarsidan i Arbetarbladet i morse. Den kritiska rösten mot Kristdemokratisk politik ljuder som oftast på ledarsidan. Jenny Wennberg är skribenten.

Idag är hon på vår sida. Det handlar om införselkvoten inom EU samt alkoholskatten. Vi Kristdemokrater vill minska införselkvoten samt höja skatten på den drog som kostar samhället multon med skattepengar. Kostnader i form av både fysisk och psykisk lidande.

En undersökning gjordes på Aftonbladet igår. Vi läsare fick kryssa vår önskan om höjd alkoholskatt eller inte. Vid det tillfälle jag röstade hade drygt 40 000 svenskar röstat och 76% ville absolut inte höja den skatten.

Det skrämmer mig att så många svenskar inte förstår alkhololens verkan i samhället. Alkoholen kostar mycket lidande. Det är, som Wennberg också skriver, "misshandel, våldtäkter, sjukfrånvaro på arbetsplatserna, skadegörelse, trafikolyckor och allsköns misär".

http://arbetarbladet.se/ledare/1.1177629

Även om de svenskar som svarat på frågan om höjd alkoholskatt vet vad gränsen går i deras eget drickande. Att alkoholen förhöjer deras livets njutningar och välmående så kan väl det välmåendet få kosta några slantar mer.

Folkhälsan är i fokus när vi talar om dessa frågor. Det finns mycket att göra på det området. Det viktiga är att arbeta för ett samhälle där alternativet till alkohol ger slagkraft till svenskarnas tillvaro. Ett alternativ som ger ett mervärde i förhållande till en stunds alkohol och ett uppvaknande med tomhet och ångest.

Ensam hemma, det är vad jag är den här veckan. Pingo åker motorcykel på Bergsvägen, Trollstigen i Norge med tre andra killkompisar. Hettande sol och fantastisk utsikt, har jag fått besked om. Pojkarna har följt mostrar, mormor och morfar till stugan i Öregrund.

Jag är hemma, ensam sedan söndags förmiddag. Det är så välförtjänt, Pingos resa i Norge, barnens tillvaro med vår härliga familj i Öregrund och min hemmavarande ensamhet.

Jag har funderat på att göra något på kvällarna då jag nu kan bestämma helt själv, med mig själv, vad göra.

Hittills har jag arbetat och sovit.

Sova, sova, sova, säger kroppen då ensamheten faller in.

Jag tog sovmorgon idag och när jag var hemma vid 18-tiden ikväll tänkte jag att sömn inte behövdes då jag gick upp senare i morse. Men det var precis det jag gjorde, sov drygt två timmar. Sååå skönt.

Nu läser jag rapport om samverkan, i min ensamhet, i lugnet, tystnaden..

Jag är inte orolig att inte somna i god tid innan 24-slaget, det kommer jag att göra. Jag tror jag behöver sömnen just nu och den ska få sitt.

Vilken bra avtrappning på sista arbetsveckan. Jag kommer att ha full energi till nästa vecka då hela familjen har semester, tillsammans.

45 minuter ytterligare ska jag vara vaken. Sedan är det godnatt, sedan arbete, sedan...

Semester i Sverige, då vill vi alla ha sol. Svensk sommar är härligt när solen skiner. När solen är i moln är svensk sommar kallt.

Jag jobbar fortfarande, har ytterligare en vecka kvar innan min semester börjar.

Idag, fredag, var en dag då en del av mina arbetskamrater jobbade sista dagen före semester. Vi fikade tillsammans på förmiddagen och därefter pratade vi och umgicks. Tiden rann iväg och den normala 30 minuters fikarasten blev en timme.

Solen gassade och viljan att gå in och arbeta var långt borta..

En av mina kollegor, som ännu inte har semester sa att "det är verkligen inte tänkt att man ska jobba då solen skiner, då ska man ha semester". Jag håller fullständigt med henne.

Vi har oftast inte så många veckor varmt och soligt väder i Sverige och när det är sanning, ja, då vill vi ha semester!

Träffade en professor från Polen på lunchen. Han har nu varit i Sverige i två veckor och förväntade sig kyligare väder här. Just för att få komma ifrån den heta sommar Polen erbjuder jämfört med Sverige, men ack, otur för honom denna gång. Sverige har bjudit på två riktigt heta veckor.

Nåväl. Jag har ytterligare en vecka kvar att arbeta och vad göra åt det? Det finns att göra och jag är så glad att ha så otroligt bra och underbara kollegor och arbetsplats.

Svensk sommar finns där. Jag har några veckor att se fram emot för att se vad Sverige har att erbjuda.

Snart är det min tur. Jag lever här och nu. Oj, vad det är härligt ändå!

Hemkommen från arbetet. Solen har varit närvarande idag. Sommaren är nu här. Jag arbetar fortfarande, tre veckor kvar.

Fortfarande mycket att göra på jobbet, även inom politiken. Det blir för mycket emellanåt. Speciellt då jag ser andra vara lediga och då de allra närmaste omkring mig är lediga, då ökar frustrationen om min egen situation.

Trädgårdsarbete är bra terapi, kan vi läsa i DN idag. "Att påta i trädgården är bra terapi för utbrända".

Jag är inte utbränd utan det är mer att my mind säger att "nu vill jag vara ledig!"

Jag går ut i det fina vädret och Pingo och jag pratar med grannarna och tittar på vår oansade trädgård. Vår granne triggar igång Pingo och mig att börja ansa gräsmattan från ogräs. Vi får låna hennes fina trädgårdsredskap för arbetet.

Då kommer jag ihåg att jag hörde på nyheterna i morse att trädgårdsarbete är bra. Jag har lätt att tänka att den bästa balansen i livet får jag genom att vila, inte göra någonting. Nu står vi här och arbetar i trädgården.

Forsknig visar att det är "psykiskt helande verksamhet" med denna sysselsättning och att studier visar "att det bildas fler nya hjärnceller i naturmiljöer och att stresshormonerna minskar av avslappnande arbete i naturen".

Det låter ju jättebra! Jag ska försöka. Hitta balansen med arbete som ger denna ovannämnda verkan på livet, sinnet, kroppen.

Ja, varför inte tro på det...

Nu är det midsommar igen. Iår far vi till stugan i Öregrund.

Det ska regna i södra delen av norrland, det är ju här i Gävle och kanske också i Öregrund.

Det är alltid härligt med vacker väder då solen skiner och det är varmt. Denna gång ska det regna men det gör mig inget alls.

Syster och svåger med sina barn åker också med till stugan. Oj, vad trevligt det ska bli!

Det är sällskapet som är viktigaste när något händer. Väder, mat och vart man befinner sig kommer i andra hand.

Ser fram emot helgen. Tre dagar ledigt denna vecka. Dessa "kortveckor" är veckor där återhämtningen är total =)

Nu är det länge sedan jag bloggade. Tiden rusar iväg emellanåt. Det finns alltid en kontinuitet med arbete och familj och även något fritidsintresse.

Övrigt sker i perioder.

Som att läsa t.ex Det finns perioder då jag läser och läser, helt plötslig så slutar jag att läsa och boken ligger bara där, jag t.o.m glömmer bort att jag ens påbörjat den.

Samma sak med bloggandet. Har egentligen massor att skriva om men jag befinner mig även här i "bloggperioder" och dagar kan gå, utan att jag tänkt på att jag har en blogg.

Ända sedan hemkomsten från semesterresan till USA i april, har jag haft en känsla av att snart är det sommar och med den så lugnar allt ner sig med aktiviter och evenemang, arbete som fritid.

Ack vad jag lurar mig. Varje söndag kväll, efter en helg med mycket "bara vara", tittar jag i almanackan för att se vad som väntas och jag ser att varje dag är helt smäckfull!

Jag har ett otroligt stimulerande jobb, så att dagarna är fulltecknade gör mig ingenting. Ändå har jag stört mig på att jag på något sätt fått för mig att sommarsemestern är på ingång.

Jag har känt mig tung i kroppen men lätt i sinnet - hör inte kropp och sinne ihop?

Det är som att det är min fysiska hälsa som vacklar. Kroppen vill vila men min hjärna vill inte. Tur är väl det, annars skulle jag inte fått mycket sagt och gjort i mitt arbete.

När jag ser tillbaka på detta halvår år 2009, så har det hänt otroligt mycket spännande saker. Innehållet i det har varit både svåra och enkla.

Det fina med det är att jag kan se tillbaka och ta tillvara på allt som kommit i min väg. Jag stannar nu upp för att prioritera och balansera livet.

Det är något jag kommer att ägna min semester åt.  Och mycket mer bloggande, så klart! =)